.

var på dåligt humör imorse när jag vaknade, vet inte varför, ville egentligen bara sova vidare. men eftersom jag skulle till läkaren så var jag tvungen att gå upp ändå. kvart över 10 kom pappa och plockade upp mig vid gullmars precis som bestämt. när jag kom in i bilen sa pappa, hej hjärtat och pussade mig i pannan.
min dag var räddad, min pappa vet verkligen hur han får mig på bra humör. sen satt jag och babblade hela vägen till läkaren.. om em-matchen igår, om Linda, om stan och alla mina planer..
tyvärr så kom det dåliga humöret tillbaka efter läkarbesöket, eller det där griniga arga humöret hade ersatts av sorg. eller nej sorg är fel ord. besviken snarare.
varje gång som jag har vart  där har vi gjort en blodanalys, och för varje gång jag har vart där har det bara förbättras och jag kände verkligen att idag skulle mitt blod se perfekt ut. så här bra har jag ju inte mått på länge. men icke sa nicke.
Vi har blivit skickade till en ny läkare med en ny metod. hon ska med hjälp av en data skanna hela min kropp, och förmodligen kommer dom hitta orsaken till min sjukdom och förhoppningsvis kommer jag få nya vitaminer och mediciner som fungerar..

 efter det besöket fick jag krafter och gick och tränade. fick för mig att jag skulle träna bort sjukdomen?! men där satt jag på cyckeln iaf, och fyfan jag fattar inte dom som frivilligt väljer att cyckla flera mil. det är inte ett dugg kul bara jobbigt. ne ifall jag hade kunnat hade jag mycket hellre gått ut och sprungit. 

aja hinner inte skriva så mycket mer nu, ska hjälpa pappa lite med jobbet (ekonomi, yes) och sen ska the family iväg och kolla parkteater. parkteater för mig = sommar. 
pusshej!