.

En 10årig blond tjej med vita kläder började röra sig ut på scenen, bakgrundsdansarna och kören var på plats, micken satt hårt i hennes högra hand och om man lyssnade riktigt noga kunde man höra hennes nervösa hjärtslag dunka där innanför hennes vita tröja. första meningen sjöngs ut - det finns en kille i min klass som alla tjejer tittar på, dom sitter och drömmer sig bort och tänker honom ska jag få. inte en enda falsk ton, nu var det bara att köra. 

nej det var absolut inte första gången jag stod på scenen, men det var en grym känsla, när tessan (chef på fejm) kom fram till mig efteråt och frågade ifall det var min första gång jag stod på scenen och att det skulle vara roligt att se mig utvecklas.

Jag är alltså en sångfågel, en galning helt enkelt. jag sjunger hela tiden, överallt. jag sjunger hemma, jag sjunger i duschen, i skolan, på träningar, på bussen, i stan. jag sjunger när jag är glad, ledsen, arg och trött. jag sjunger när jag är helt ensam men även när hela familjen är hemma. jo jag tror ni förstår. jag sjunger hela tiden, överallt.
jag skriver en del låtar också, men bara några få har fått höra dom. ni andra får vänta tills jag är känd. nej skämt å sido. klart jag har en dröm att bli super känd, men det är inget jag försöker uppfylla just nu. kanske blir det som min sångpedagog Linn vill, kanske satsar jag på sången. men just nu är jag nöjd med att få sitta där hemma vid mitt piano och göra min musik.